French Painter, 1763-1843 French painter. He came from a humble background, his father being an employee at the market of Les Halles in Paris. At an early age, a farmer general, M. de Chalue, took an interest in him and found him a place with the curate of Veruts, on the plain of Saint-Denis, north of Paris. It was here that he first developed a love of the countryside. In 1775 he was apprenticed to a mediocre history painter called Leduc, but he preferred to go off and sketch out of doors. In order to assist him, M. de Berchigny, Colonel in the Hussars, engaged him in his regiment garrisoned in Normandy and arranged for him to take lessons in art. He remained there for more than a year and then returned to Paris, where he worked with M. de Grammont-Voulgy, who was Steward to the brother of Louis XVI.  Related Paintings of Georges Michel :. | Susanna und die beiden Alten | Landscape with Windmills | Portrait of James Craggs the Elder | Portrait of Admiral Osip Mikhailovich de Ribas (Jose de Ribas) | Come unto these Yellow Sands |
Related Artists:
Jules-Alexandre Grun
French Painter, 1868-1934
BOSSE, Abraham
French Baroque Era Engraver, 1602-1676 Roughly 1600 etchings are attributed to him, with subjects including: daily life , religion, literature , history, fashion[8], technology, and science. Most of his output was illustrations for books, but many were also sold separately. His style grows from Dutch and Flemish art, but is given a strongly French flavour. Many of his images give fascinating and informative detail about middle and upper-class daily life in the period, although they must be treated with care as historical evidence. His combination of very carefully depicted grand interiors with relatively trivial domestic subjects was original and highly influential on French art, and also abroad ?? William Hogarth's engravings are, among other things, a parody of the style. Most of his images are perhaps best regarded as illustrations rather than art. Watercolour of a ball by Abraham Bosse, a similar subject to many of his most famous etchingsHe was apprenticed in Paris about 1620 to the Antwerp-born engraver Melchior Tavernier (1564?C1641), who was also an important publisher. His first etchings date to 1622, and are influenced by Jacques Bellange. Following a meeting in Paris about 1630, he became a follower of Jacques Callot, whose technical innovations in etching he popularised in a famous and much translated Manual of Etching(1645), the first to be published. He took Callot's highly detailed small images to a larger size, and a wider range of subject matter. Unlike Callot, his declared aim, in which he largely succeeded, was to make etchings look like engravings, to which end he sacrificed willingly the freedom of the etched line, whilst certainly exploiting to the full the speed of the technique. Like most etchers, he frequently used engraving on a plate in addition to etching, but produced no pure engravings.
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.